Bjällerklang

Jag har länge haft en dröm att juletid få åka häst med bjällerklang i ett snötäckt landskap.
Och när man nu har förmånen att bo i en landsända som oftast berikas med snö, samt äga en alldeles egen häst som dessutom är inkörd, så fattas ju egentligen bara bjällerklangbiten.
Därför inköptes förra veckan ett styck bjällerkrage.

Har förväntat mig en del arbete i samband med att vänja varmblodet med att det väsnas när han rör sig och detta arbete har nu påbörjats så smått.
Till att börja med har vi använt kragen till att "klappas" över kroppen, kliat med den bakom öron och under mage samt även testat att dra in en bjällra i ena näsborren och konstaterat att det då uppstår konstiga ljud.
Idag fortsatte träningen genom att skramlet fick åka med löst i vagnen varpå jag manuellt väsnades med den i takt med att han travade. (Tanken var att jag skulle kunna kasta av den på vägen ifall han blev upprörd.)
Leo verkade dock inte bry sig nämnvärt. Till skillnad från travhästarna vi passerade som blev som tokiga i hagen då vi "bjällrade" förbi dem.

Till veckan ska han för första gången få bära kragen själv och springa lös på ridplanen. Om detta går bra så tror jag att han snart är redo.
Målet är att den 1:a advent äntligen få åka häst med bjällerklang :-)

/Maria

Kursdag i blötsnö

Årets näst sista kursdag har avverkats i ymnigt snöfall.
Leo skötte sig fint trots att den blöta snön skapade styltor under hans hovar.
Hade lånat med mig en sadel som jag hittat på blocket. Den var verkligen jättefin men aningen för stor för Leo så jag vågar inte chansa på att köpa den.
Akademiska sadlar är dyra och det är svårt att hitta den perfekta så det är ändå bra att få testa olika storlekar och modeller innan man bestämmer sig.

Lite bilder från dagen:

---> Snön gör bilderna suddiga.

---> In i diagonalsluta och skrittpiruett.

---> Hellre galopp än trav.

---> Leo lutar inåt i trav på volt.

---> Det blir roliga maneffekter när man fotar skolgalopp.

/Maria

Galoppbilder

Bilder från dagen. Sara fotade och fick fartfyllda bilder på Leo och mig som är svårt att få med en vanlig digitalkamera.
Tack Lillasyster! :-)

---> Hej, hej... vill du va med mig?

---> En ödmjuk uppsyn.

---> Uppvärmning.

---> Koncentrerad vänsteröppna.

---> Tramp...

----> ... som gärna blir galopp.

---> Leo börjar förstå att han ska lyfta diagonalt.

---> Galopp i galopp-hörnet.

---> Leo undrar vart Trixi for.

---> Bakbensmusklerna får jobba.

---> Tjohoo, samlade bakben är för fjollhästar.





---> "Tack Leo, för ett roligt pass". "Vars är karamellen?"

---> Puss, puss!

Hästteleportering på hög nivå

Har haft en välbehövlig hästledig kväll tillsammans med Håkan och Sara.
Gårdagens stallkväll var nämligen aningen kaosartad och tog lite musten ur mig.
Mörkrets inbrott närmar sig lunchtid här uppe i Norrland och pga rådande snöbrist är mörkret onödigt kompakt.

Den första syn jag möts av i mörkret var ett gäng höbalar kringkastade i leran. "Märkligt, Gun-Britt måste haft bråttom innan hon for", var min första tanke. När jag sedan ser två grimmor med tillhörande grimskaft ligga nedtrampade i geggan samt att det fattades övertråd i en av hagarna börjar jag ana oråd.
På insidan den trasiga hagen står tre hästar och ser förvånade och lätt påkomna ut.
Vänder mig om och ser då Trixi vid sin hage, dock inte på den sida av hagen hon borde befinna sig. Hon står vid grinden och verkar tycka att det är mitt fel att hon inte kommer åt höet som ligger på insidan.
Vi leker tafatt en stund och till slut tröttnar hon och låter sig ledas in i stallet för okulär besiktning av ev. rymningsskador.

Den gode Leo kommer så traskande ur mörkret i sin hage och har givetvis hanterat, den troligtvis nervösa situationen, på sitt sätt. Dvs. försökt gömma sig i lera.
Hela hästen var nedsmetad till oigenkännlighet!

Så, kvällen ägnades åt att känna igenom Trixi, laga trasig hage, i förtvivlan, med pannlampa och utan resultat försöka hitta "hålet" där det 600kg stora halvblodet lyckats ta sig ut för att tvingas inse att teleportering tydligen är något hon behärskar samt att det är hål i mina stövlar, utfodra alla djur, skotta skit och slutligen försöka borsta fram min häst ur lerhögen han klätt sig i.
Ett kort ridpass senare var jag helt slut och lämnade över till Karina som fick fara ut och fixa resten . (Tack)

I morgon hoppas jag att alla djur står där de ska!

/Maria

Lillasyster

Lillasyster kom igår och det känns mycket bra.
... att ha henne skrotandes här hemma, att hon baxat med sig 2 kilo räkor upp till oss (läs mig, Håkan & Sara fick smaka medan jag frossade mig sjukligt mätt) och att man kommer hem från jobbet och möts av doften av hambakt.

Jo, det går fort att vänja sig vid att ha henne här.

---> Söndagsmiddag.

---> Kvällstrivsel!

Men nu är dagen slut, klockan är förvisso bara 21:00, MEN EGENTLIGEN är den ju 22:00.
Tidig uppstigning i morgon så, Pöms i säng!

/Maria

Snö

Jag hade bett om frost och vit, fluffig, ren snö. Den vita fluffiga och rena snön kom i går kväll, dock utan frost så geggan finns kvar under snön. Dock lyser det upp en hel del för stunden iallafall. Och känner jag Norrland rätt så är det inte sista snön vi får i år.

Leos träningsvecka som varit har ägnats åt mycket akademisk ridning. (Upplyst ridbana är fantastiskt på hösten.) En hel del energiskt flams, som i torsdags faktiskt slutade med ett par riktigt fina och kontrollerade galoppsteg.
Men när helgen kommer är det konditionsträning som gäller så då blir det att spänna för rockarden.
Roligt, tycker både Leo och jag.
Och jag slås av häpnad hur lättränad han är. Rundan som vi knatade runt på 1 timme och en kvart förra året i mestadels skritt, är nu avverkad på 40 minuter, mestadels i trav. Och han blir inte ens svettig.

Jag kör alltid utan att pressa honom, han får trava när och om han vill (dock aldrig så fort som han vill, jag är fortfarande lite farträdd). Travarbetet är suveränt i kombination med vår akademiska träning. Och skönt för honom att slippa ha mig studsande uppe på ryggen.
Nu kan jag få honom att minska och öka traven mjukt och fint utan att det blir passgång. Visst händer det att han väljer galopp eller pass ibland, men nu kan han oftast byta gångart till trav utan att först sakta in till skritt.
Jag passar även på att träna in röstkommandon för trav som jag sedan kan använda i ridningen.
Från skritt till trav fungerar klockrent men vad gäller trav till skritt är stoppsträckan fortfarande på tok för lång.

---> Travselen har många remmar som ska surras.

---> Leos kattkompis stannade hemma (inne på höbollarna)

---> Träden är så vackra vintertid.

---> Pustpaus efter långa uppförsbacken.

---> Leo inspekterar skogsavverkningen.

---> Kalvkompis som tror att Leo är Mamma Mu (fotat förra helgen, innan snön).

Nu ska jag städa. I morgon kommer nämligen min älskade Lillasyster på besök. Hon ska stanna i en och en halv vecka och det känns underbart att få ha henne här.

/Maria

På benen igen

Har varit säng-/soffliggande ett par dagar i någon form av feber/magont/halsont.
Om det varit självaste storgrisen vill jag låta vara osagt, i så fall var det en lindrig variant.
Men ikväll är jag feberfri så i morgon ska jag tillbaka till jobbet igen.
Ett par böcker har hunnits med.
Camilla Läckbergs senaste, Fyrvaktaren. En av hennes bättre måste jag säga.
Samt en bok Håkan kom hem med i går som jag aldrig hört talas om. Kall feber, av Jerker Virdborg. Snart utläst och riktigt, riktigt bra.

I morgon kväll har vi AR-kurs igen.
Som jag har längtat!

/Maria